Laurinska palatset: En studie i Stockholms statusjakt
I den nya boken Palatset på Söder undersöker designhistorikern och professorn Sara Kristoffersson hur Laurinska palatset på Mariaberget blivit en symbol för Stockholms moderna historia och dess ständiga strävan efter status. Boken, som utkommer i höst, ger en unik inblick i hur ett enskilt hus kan spegla stadens sociala och kulturella utveckling från 1880-talet till idag.
Hur blev Laurinska palatset en kulturelitens fästning?
Laurinska palatset uppfördes i början av 1880-talet, då Stockholm stod vid tröskeln till moderniteten. Arkitekten Valfrid Karlson, som trots framgångar i tävlingarna om opera- och riksdagshuset aldrig fick det slutgiltiga uppdraget, ritade ett hus med naken tegelarkitektur som bröt mot tidens tungt ornamenterade stil.
Det var den unge konsthistorikern och förläggaren Carl G Laurin som gav huset dess namn. Han flyttade in nygift med en anställning vid Norstedts, och i hans hem samlades prominenta kulturpersonligheter som Carl Larsson, Hjalmar Söderberg och Ragnar Östberg. Även grannarna Hanna Hirsch Pauli och Georg Pauli ingick i umgängeskretsen.
Kristoffersson visar hur huset blev en scen för kulturelitens sociala liv. Den berömda målningen Vännerna av Hanna Hirsch Pauli, med Ellen Key läsande i centrum, utspelar sig just i Laurinska. Andra boende genom åren inkluderar journalisten Else Kleen, operasångerskan Isobel Ghasal-Öhman och konstnären Hilding Linnqvist.
Vad säger boken om Stockholms sociala historia?
Även om urvalet av porträtterade personer är begränsat till husets mer framstående invånare, är Kristoffersson tydlig med att boken inte gör anspråk på att vara heltäckande. Lägre samhällsklassers villkor skildras i stället genom historiska panoreringar över staden, från nödbostäder till Stockholmsutställningen och andra världskriget, då ett nazistfäste upptäcktes i husets källare.
Boken belyser även designens och varumärkesbyggandets roll för Stockholms image. Laurinska var bland de första hyreshusen i Stockholm att ombildas till bostadsrätter på 1970-talet, tack vare de tongivande folkpartisterna Inger och Olle Wästberg.
Hur speglar huset dagens samhällsutveckling?
Kristoffersson lyfter fram hur dagens renoveringsvåg på Mariaberget illustrerar en bredare samhällstrend. Störningar från långdragna renoveringar, där nya invånare vill flytta köket mot utsikten oavsett kostnad, blir en metafor för vår tids fokus på status och ekonomisk framgång.
Priset för det blankpolerade Stockholm, menar Kristoffersson, är att många stängs ute: kulturverksamheter, ungdomar och andra utan tillgång till betydande ekonomiska resurser. Laurinska palatset står därmed som en behållare för stadens upptagenhet av status, ekonomisk framgång och kändisskap.
Varför är Laurinska palatset relevant idag?
Boken erbjuder en analytisk blick på hur ett enskilt byggnadsverk kan fungera som en spegel för samhällsutvecklingen. Genom att kombinera personporträtt med historiska panoreringar visar Kristoffersson hur Stockholms moderna historia formats av både kulturella ambitioner och ekonomiska realiteter. För den som intresserar sig för stadsutveckling, kulturpolitik och sociala strukturer ger Palatset på Söder en läsvärd och tankeväckande inblick.
Vilka personer har bott i Laurinska palatset?
Förutom Carl G Laurin och hans hustru har huset bland annat hyst konstnären Carl Larsson, författaren Hjalmar Söderberg, arkitekten Ragnar Östberg, journalisten Else Kleen, operasångerskan Isobel Ghasal-Öhman, konstnären Hilding Linnqvist samt paret Eva Dahlgren och Efva Attling.
Hur har huset förändrats över tid?
Laurinska palatset har genomgått flera förändringar sedan det byggdes. På 1970-talet var det bland de första hyreshusen i Stockholm att ombildas till bostadsrätter. Under andra världskriget upptäcktes ett nazistfäste i källaren. Idag pågår omfattande renoveringar i flera lägenheter, vilket speglar samtidens fokus på status och bostadsstandard.