Skaraborgs tingsrätt dömde den 11 november 2026 ett föräldrapar i 30-årsåldern till fängelse för grov misshandel av sin två månader gamla son. Pappan får nio års fängelse och mamman två år, men ingen av dem kan dömas för att själva ha utövat det livshotande våld som gav pojken svåra skador.
Domstolen konstaterar att det måste vara antingen mamman eller pappan, eller båda tillsammans, som skadade barnet. Bevisen räcker dock inte för att fastställa vem som bar ansvaret, och eftersom den ena kan vara oskyldig frikänns båda från misshandeln som sådan. Döma kan de i stället för att ha underlåtit att söka vård i tid, ett ansvar som följer av föräldrabalkens så kallade garantansvar.
Skadorna upptäcktes på sjukhus i Skövde
Föräldrarna greps i april 2026 på sjukhuset i Skövde, dit de kom in med pojken som haft svåra smärtor och en slappt hängande arm. Kammaråklagare Mia Djerf åtalade båda för synnerligen grov misshandel, en rubricering som tingsrätten alltså sänkte till grov misshandel.
Enligt Dagens Nyheter visade rättsmedicinska bedömningar att pojken utsatts för trubbigt våld, ofta kallat skakvåld, samt haft revbensbrott som orsakat kraftig smärta under flera dagar. SVT rapporterar att skadorna upptäcktes i samband med att barnet togs in till en akutmottagning.
Pappans advokat Christin Hofbauer argumenterade för att misstankarna vilade på en felaktig bedömning inom sjukvården och bland rättsläkarna om hur skakvåld ska tolkas. Tingsrätten avfärdade resonemanget.
Varför frikänns båda från våldet?
Tingsrätten skriver i domen att den tvingas konstatera att det inte är bevisat vem av föräldrarna som skadade sonen, samt att den andra kan vara oskyldig. Det går inte heller att bevisa att den ena föräldern haft vetskap om våldet och underlåtit att ingripa.
Ordföranden i målet, lagmannen Peter Stafverfeldt, förklarar resonemanget för Dagens Nyheter:
Det kan vara svårt för allmänheten att acceptera att man vet att det är en av dem men båda frikänns. Men det är där vi hamnar just eftersom en kan vara oskyldig.
Stafverfeldt pekar på likheter med det omtalade Lindomemordet för 36 år sedan, då en 89-årig man mördades och två gripna som skyllde på varandra båda friades eftersom hovrätten inte kunde avgöra vem som talade sanning.
Garantansvaret ligger till grund för fällande dom
Fällande domen gäller i stället underlåtenheten. Föräldrabalken ger föräldrar ett garantansvar för sitt barns skydd, och tingsrätten bedömer att paret borde ha sökt vård några dagar tidigare med tanke på smärtan från revbensbrotten.
Då deras underlåtenhet måste ha orsakat pojken kraftig smärta i onödan under flera dagars tid, bedömer tingsrätten att gärningen ska rubriceras som grov misshandel.
Riks beskriver barnet som totalt skyddslöst och framhåller att föräldrarna borde ha förstått att pojken behövde vård, vilket är kärnan i domskälen.
Lagmannen Stafverfeldt var dock skiljaktig och ville frikänna även på denna punkt. Rättsläkaren menade att de flesta skadorna uppstod samma dygn som pojken togs till vård, och de äldre revbensskadorna kunde ha uppfattats som i princip magknip, anför han.
De äldre skadorna på revbenen känner jag mig mer tveksam kring att man borde förstått krävde vård. Det skulle kunna ha uppfattats som i huvudsak magknip till exempel.
Stafverfeldt tog också hänsyn till att paret var nyblivna och oerfarna föräldrar.
Tidigare misstankar mot pappan
DN:s genomgång visar att pappan för fem år sedan fick en son med en annan kvinna, och att även det barnet, vid tre månaders ålder, upptäcktes ha allvarliga och snarlika huvudskador samt flera benbrott. Den polisutredningen lades ner eftersom åklagaren inte kunde bevisa uppsåt att skada.
Tingsrätten tar upp detta i domen och skriver att likheterna mellan fallen inte går att bortse ifrån. Domstolen anser att det är anmärkningsvärt att pappan mot den bakgrunden inte var mer försiktig med sitt andra barn. Domen listar nio besvärande punkter som pekar mot pappan, men Stafverfeldt betonar att inget vittne sett den ena föräldern utöva våld och att beviskravet är högt.
Nio års fängelse för pappan inkluderar våldtäktsdomar
Skillnaden i straff mellan föräldrarna beror på att pappan dessutom döms för ett tjugotal våldtäkter samt kränkande fotografering av en kvinna han tidigare haft en relation med, vilket Expressen också rapporterat. Sammantaget utmäter tingsrätten nio års fängelse för honom och två år för mamman.
Kammaråklagare Mia Djerf meddelar i en kommentar till DN att hon ser flera skäl att överväga ett överklagande, men att hon behöver fundera innan ett beslut fattas. Från båda parter ligger bedömningarna nu hos hovrätten som nästa instans, förutsatt att domen överklagas.
Vanliga frågor om domen
Varför döms ingen av föräldrarna för själva misshandeln?
Tingsrätten kan inte bevisa vem av föräldrarna som utövade våldet, och eftersom den ena kan vara oskyldig kräver beviskravet att båda frikänns för våldshandlingen. Det avgörande rättsliga problemet är alltså samma som i Lindomemordet.
Vad är garantansvar i föräldrabalken?
Garantansvaret innebär att föräldrar enligt föräldrabalken har en skyldighet att skydda sitt barn. Underlåter de att söka vård när barnet behöver det kan de dömas för skadan som underlåtenheten orsakat, i detta fall grov misshandel.
Kan domen överklagas?
Kammaråklagare Mia Djerf uppger att hon överväger ett överklagande men ännu inte fattat beslut. Tingsrättens dom kan prövas av hovrätten.