Statliga museer i Stockholm står inför allvarliga nedläggningshot till följd av Statens fastighetsverks hyressättning. Läget är akut för Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet och Armémuseum, medan Dansmuseet under nära två år saknat fasta lokaler. Det framgår av en uppmärksammad debattartikel av Birgitta Rubin i Dagens Nyheter den 11 november 2026.
Kritiken mot fastighetsverkets marknadshyror för statliga kulturinstitutioner har pågått i över tre decennier, men har enligt Rubin nu nått en kritisk punkt. Samtidigt har riksdagens kulturutskott denna höst kallat myndigheten till möte, och Sverigedemokraterna har föreslagit en utredning av hyressystemet, som även belastar landets lärosäten.
Seminariet som myndigheterna uteblev från
Stiftelsen Axel och Margaret Ax:son Johnson arrangerade i november seminariet Hoten mot våra museer i Östasiatiska museets hörsal i Stockholm. Bland de inbjudna fanns kulturministern, statssekreteraren på Kulturdepartementet och ansvariga befattningshavare vid Statens fastighetsverk, liksom överintendenterna för Världskulturmuseerna och Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria. Ingen av dem kom, enligt Dagens Nyheter.
Seminariet belyste hur hyreskostnaderna ätit upp en växande andel av museernas budgetar, vilket lett till uppsägningar av sakkunniga personal och minskade medel för kärnverksamheten. Olle Wästberg, statssekreterare i Finansdepartementet 1991-1992, har tidigare offentligt konstaterat att hyressättningssystemet med åren perverterats in i ett marknadstänkande som inte var avsikten, skriver Rubin.
Världskulturmuseerna föreslagit nedläggning av två museer
Myndigheten Världskulturmuseerna har för tredje gången på tio år föreslagit att Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet stängs i sina nuvarande lokaler och samlokaliseras med Etnografiska museet på Djurgården. Bakgrunden är en aviserad hyreshöjning på 57 procent för Etnografiska museet från Statens fastighetsverk, enligt Skånska Dagbladets rapportering från seminariet.
Olle Granath, tidigare chef för Moderna museet och Nationalmuseum, kritiserade vid seminariet myndighetens konstruktion. Han beskrev den som en blandning av etnografiska, konst- och arkeologiska museer med skilda kulturer och verksamheter, fördelade på två städer med 50 mils avstånd. Granath påmindde också om utredningen Leka marknad från år 2000, som ifrågasatte att kulturinstitutioner som förvaltar kulturarvet hyressätts på samma sätt som kommersiella företag, särskilt när flera museer är så kallade ändamålsfastigheter byggda för sin verksamhet.
Granath kritiserade även fastighetsverkets övervinster, som enligt honom med stor marginal överstiger avkastningskravet. Förra året uppgick överskottet till 700 miljoner kronor, enligt Dagens Nyheter.
Medeltidsmuseet utan lokaler sedan tre år
Stockholms Medeltidsmuseet lämnade 2023 sina specialanpassade lokaler med fornlämningar på Helgeandsholmen, efter att Riksdagsförvaltningen sagt upp hyresavtalet. Utlovade nya lokaler i Börshuset blir tillgängliga först när Nobelforum fått en ny byggnad vid Stadsgårdskajen, vilket innebär att ingen lösning finns i sikte på flera år.
Dansmuseet har efter nära två år utan egen adress hittat tillfälliga lokaler i Hagalund i Solna, en avsevärd bit utanför centrala Stockholm. En ny museibyggnad kan enligt planerna stå klar tidigast 2029. Runt Gustav Adolfs torg uppges Regeringskansliet visa intresse för Medelhavsmuseets lokaler, vilket ytterligare ökar osäkerheten om museets framtid.
Stiftelseform har sänkt kostnaderna kraftigt
Seminariet redovisade också alternativa finansieringsmodeller. Karin Sidén, museichef vid Prins Eugens Waldemarsudde, beskrev hur omvandlingen till en stiftelse 2015 gjorde museet oberoende av Statens fastighetsverk. Efter att ha sluppit marknadshyran sjönk museets kostnader med 50 procent och kärnverksamheten stärktes. Thielska galleriet friköpte sin museibyggnad 2021 med hjälp av en anonym donator.
Internationella jämförelser talar för svenskarnas nackdel. I Finland betalar museerna endast drift- eller självkostnadshyra, liksom i Norge, och i Danmark betalar statliga museer ingen hyra alls eftersom det anses skapa en rundgång av statliga medel. I Sverige sänder staten ut medel till museerna för att sedan ta tillbaka en stor del via hyror, konstaterar Rubin.
Sidén deltar även i Vitterhetsakademiens arbetsgrupp, som i en skrivelse till Finansdepartementet föreslår stopp för hyresnivåer som skadar museernas uppdrag, inklusive fastighetsverkets övervinster.
Resursbrist hindrar museernas uppdrag
De statliga museerna har i uppdrag att samla och vårda kulturarvet, främja kunskap och kulturupplevelser för alla samt underlätta forskning. Enligt fackförbundet DIK:s undersökning från 2025 uppger nio av tio respondenter att de saknar tillräckliga resurser för att leva upp till sitt uppdrag.
Enligt Magasin K den 21 oktober pågår förhandlingar om personalnedskärningar vid de hotade museerna, där två Asienintendenter ska bort och konstvetenskaplig kompetens prioriteras ned, innan beslut om museernas framtid har fattats. Processen sker dessutom i ett politiskt vakuum i väntan på en ny regering och kulturminister.
Vanliga frågor
Vilka svenska museer är hotade av nedläggning?
Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet och Armémuseum i Stockholm hotas enligt Dagens Nyheter av akut nedläggningsrisk. Medeltidsmuseet saknar lokaler sedan 2023 och Dansmuseet har tvingats flytta till Solna.
Varför hotas museerna av Statens fastighetsverks hyror?
Statens fastighetsverk hyressätter statliga fastigheter efter marknadsmetoder, vilket drivit upp hyrorna kraftigt. Fastighetsverkets överskott uppgick förra året till 700 miljoner kronor, enligt Olle Granath.
Hur hanterar grannländerna museernas lokalkostnader?
Danmarks statliga museer betalar ingen hyra alls, och i Finland och Norge betalar museerna endast drift- eller självkostnadshyra.