Riksrevisionen: Logistikbrister försenar svensk upprustning
Riksrevisionen har genomfört två granskningar av Försvarsmakten med fokus på logistik, sjukvård och resursstyrning. Rapporterna, som överlämnades till regeringen i september 2026, pekar på flera allvarliga brister som riskerar att försena den svenska upprustningen och försvaga krigsförbandens operativa förmåga.
Enligt Riksrevisionen har tillgängligheten och uthålligheten i krigsförbanden utvecklats långsammare än vad som annars varit möjligt. Orsakerna är en kombination av personalbrist, materielbrist, långa ledtider och ineffektiva arbetssätt inom logistik och sjukvård.
Vilka brister har Riksrevisionen identifierat inom logistik och sjukvård?
Granskningen visar att Försvarsmakten har svårt att dimensionera, planera och organisera logistik och sjukvård. Det saknas bland annat övningar som fokuserar på logistik, vilket innebär att personalen inte är förberedd på realistiska krigsscenarier.
”Om vi faktiskt befinner oss i krig så kanske det inte går att köra på alla vägar. Vad gör man då? Vad gör man om drivmedelslagren inte finns tillgängliga? Övningsverksamheten saknar den typen av omställning och flexibilitet”, säger Sascha Sohlman, revisionsdirektör vid Riksrevisionen.
Riksrevisionen konstaterar att det finns brist på ”vissa förnödenheter och viss materiel”, men av sekretesskäl utvecklas inte detta i detalj. Myndigheten rekommenderar mer realistiska övningar för både logistik och sjukvård för att stärka krigsförbandens uthållighet.
Varför är logistik och sjukvård kritiska för Sveriges försvar?
Militär logistik omfattar allt från soldaternas personliga utrustning, som uniformer och hjälmar, till hela system för att möjliggöra strid och försvar. Det inkluderar infrastruktur som lastbilar, järnväg, fartyg och personal. Som medlem i Nato har Sverige ett särskilt ansvar att hantera egna och utländska trupper, ammunition och vapensystem för att stödja allierade i länder som Finland, Estland, Lettland och Litauen.
Sascha Sohlman betonar att logistik och sjukvård blir allt viktigare i takt med att säkerhetsläget försämras.
”Ju större risken är och ju allvarligare säkerhetsläget är, desto viktigare blir det att ha logistik och sjukvård på plats”, säger Sascha Sohlman.
Vilka brister finns i Försvarsmaktens resursstyrning?
Den andra granskningen fokuserar på hur Försvarsmakten styr sina resurser. Rapporten visar att myndighetens styrning har brister som riskerar att leda till förseningar och minskad effektivitet. Anslagen till det militära försvaret har ökat radikalt och uppgår 2026 till 175 miljarder kronor, men Riksrevisionen konstaterar att Försvarsmakten saknar underlag för att visa vad olika verksamheter kostar i relation till vad de uppnår.
”Man följer inte vad saker kostar och har svårt att mäta vad man faktiskt har för förmåga. Det innebär att man inte vet om man gör rätt saker för rätt kostnader”, säger Marcus Pettersson, revisionsdirektör.
Granskningen uppmärksammar också att Försvarsmakten har många regler och styrdokument som saknar prioritetsordning. Det innebär att personalen kan få svårt att veta vilken regel som gäller om de strider mot varandra.
”Då blir styrdokumenten snarare ett hinder än en hjälp. Du kan få två olika svar i organisationen beroende på var du letar”, säger Marcus Pettersson.
Vad rekommenderar Riksrevisionen till regeringen?
Riksrevisionen uppmanar regeringen att tydligare prioritera vilka geografiska områden och samhällsfunktioner som Försvarsmakten ska fokusera på att försvara. I dag saknas en sådan prioritering, vilket enligt myndigheten är problematiskt med tanke på det allvarliga säkerhetsläget.
”Det här är frågor som påverkar Sveriges suveränitet och överlevnad som nation. Då bedömer vi att det är rimligt att regeringen tar det ansvaret”, säger Sascha Sohlman.
Riksrevisionens rapporter överlämnas nu till regeringen för vidare beredning. Myndighetens rekommendationer syftar till att stärka Försvarsmaktens förmåga att möta framtida hot och säkerställa en effektiv användning av de ökade försvarsanslagen.