Samisk arvskunskap i fokus på Accelerator konsthall
Utställningen Aerpiemaahtoe på Accelerator konsthall i Stockholm undersöker traditionell samisk kunskap genom konst, hantverk och personliga berättelser. Utställningen presenteras i samarbete med Gaaltije i Östersund och sammanfaller med att Sanningskommissionen för det samiska folket överlämnar sin slutrapport den 30 september.
Personlig släkthistoria som utgångspunkt
Konstnären Julia Rensberg ställer ut det skulpturala verket Dubpene gaskene, som på svenska kan översättas till ”Där borta i mellanrummet”. Verket består av stommen till en sydsamisk torvkåta och tar avstamp i familjens historia. I mitten av 1950-talet tvångsförflyttades hennes släkt från samebyn Ruvhten sijte i västra Härjedalen i samband med planer på vattenkraftsutbyggnad.
Rensberg beskriver hur statens tillsynsmän rev eller brände kåtorna för att förhindra att familjerna skulle återvända. Genom verket vill hon synliggöra den samiska historia som hon menar saknas i skolans läroböcker och som ofta har osynliggjorts i den nordiska berättelsen.
Traditionell kunskap och hållbarhet
Utställningens titel, Aerpiemaahtoe, är ett sydsamiskt ord som kan översättas till ”traditionell kunskap” eller ”arvskunskap”. Rensberg reflekterar över hur avståndet till traditionella hantverkstekniker växer och ställer frågan om vad som ska lämnas vidare till kommande generationer.
I utställningen ingår bland annat en handsnidad lassoring, ett föremål som knyter an till renskötselns praktik. Rensberg noterar att många renskötare i dag använder massproducerade varianter i plast. Hon ställer även ut ett verk med flätat skohö, ett material som skördas i skiftet mellan sommar och höst och som används för att hålla skor varma och torra.
För Rensberg är traditionell samisk kunskap nära förknippad med klimatfrågor och ekologisk hållbarhet. Hon beskriver sitt förhållningssätt som ett motstånd mot konsumtionssamhället och betonar att hon aldrig tar mer från naturen än vad hon behöver.
Fler konstnärer utforskar arvskunskap
Utställningen rymmer även verk av Elme Ämting, kollektivet Avant Joik samt Sissel M Bergh, som är verksam i den norska delen av Sápmi. Bergh undersöker genom målningar av vattendrag hur platsnamn bär på kunskap om landskapet. Det sydsamiska namnet på älven Gavleh betyder ungefär ”älven som slingrar sig i krokar”, medan det förnorskade namnet Gaula har förlorat denna betydelse.
Bergh lyfter fram frågor om hur den nordiska historieskrivningen förhåller sig till samiska perspektiv. Hon är tveksam till om det kommer att finnas utrymme för kritiska samtal i samband med Norges firande av 1 000 år som rike 2030. Hon menar att det kan uppfattas som utmanande att ifrågasätta berättelser som är identitetsbyggande för majoritetssamhället.
Sanningskommissionernas betydelse
Norges sanningskommission för samer, kväner och norskfinnar avslutade sitt arbete 2023. Bergh konstaterar att kommissionen haft vissa positiva följder, bland annat att flera norska institutioner visat större öppenhet för samiska perspektiv. Samtidigt anar hon en möjlig tillbakagång i ett nynationalistiskt klimat.
Julia Rensberg hoppas att den svenska sanningskommissionens slutrapport ska bidra till att skydda samiska rättigheter och de sista renbetesmarkerna. Hon ser konstens roll som att ställa frågor, väcka känslor och skapa rum för samtal om ämnen som annars kan vara svåra att formulera.
Utställningens praktiska information
Utställningen Aerpiemaahtoe pågår på Accelerator konsthall och presenteras i samarbete med Gaaltije i Östersund. Den samlar konstnärer från olika delar av Sápmi, ett område som sträcker sig över norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland.