Matchställets färg: Beteendevetenskap i internationell idrott
Inför fotbolls-VM 2006 fattade det tyska fotbollsförbundet ett strategiskt beslut. Förbundskapten Jürgen Klinsmann lät ersätta landslagets traditionella vita hemmatröjor med röda. Det svarta bortastället fasades ut. Beslutet grundade sig inte enbart i estetik, utan i beteendevetenskapliga principer.
Laget föredrar att spela i de röda tröjorna. Vi kommer att bära dem så ofta som möjligt under VM och hoppas att de ger oss tur. För vi skulle verkligen behöva mycket av den varan, förklarade Klinsmann vid presentationen.
De nya tröjorna presenterades tillsammans med en psykolog som betonade den röda färgens inverkan på spelarnas prestationer. Målet var att framkalla både högre aggressivitet och positivitet på planen.
Fysiologiska reaktioner och perceptuella fördelar
Enligt Pia Mouwitz, lektor i modedesign vid Textilhögskolan i Borås där hon undervisar i färgteori, har färgvalen en påtaglig effekt. Rött är en färg som historiskt och kulturellt associeras med värme, styrka och vrede.
Färger väcker fysiska reaktioner. När vi tittar på eller omger oss med rött kan vi få höjd puls, säger Mouwitz.
Perceptuella fördelar kan också uppstå beroende på klädsel. Nederländerna, som Sverige möter den 20 juni, använder en neonorange färg som fungerar som en tydlig visuell markör.
Fotboll går så fort och spelarna handlar mycket på instinkt. För spelare i ett färgstarkt lag kan det vara enklare att hitta sina lagkamrater. Å andra sidan kan motståndarlaget lika snabbt läsa av var de neonklädda spelarna befinner sig, förklarar Mouwitz.
Regelverk och målvaktens klädsel
Institutionella regelverk styr också klädseln på planen. Enligt internationella fotbollsregler måste målvakten klä sig på ett sätt som tydligt särskiljer rollen från utespelare och domare. Färgvalet för målvakten har dock också en kognitiv funktion gentemot motståndarlaget.
Färger kan påverka vilken punkt ögonen söker sig till. Man brukar ju säga att man absolut inte ska titta på målvakterna, men med ögonfallande kläder blir det det enda man ser, konstaterar Mouwitz.
Forskningsläget kring färg och sportsliga resultat
Sambandet mellan idrottares klädfärger och deras resultat har studerats i flera forskningsprojekt. En av de mer refererade studierna genomfördes av brittiska forskare i evolutionär antropologi, vars resultat publicerades ett år innan det tyska förbundets beslut.
Forskarna utgick från biologiska mönster där rött associeras med manlig dominans och högre testosteronnivåer. Undersökningen analyserade kampsporter under OS i Aten 2004, där deltagarna lottas till antingen röd eller blå dräkt. Resultaten visade att de som bar rött vann 55 procent av matcherna. I jämnare matcher var fördelen ännu mer uttalad. Liknande mönster identifierades under fotbolls-EM samma år, där lag i röda ställ vann oftare och gjorde fler mål.
Nationell representation och symbolik
Sverige inleder sin VM-resa med en match mot Tunisien den 14 juni. Tunisiens hemmaställ är rött, vilket enligt forskningen skulle kunna innebära en sportslig fördel. Mouwitz poängterar dock att färgens kontext ofta väger tyngre än den rena kulören. Sveriges gulblåa ställ för med sig andra symboliska värden.
Gul är en energigivande, trygg och glad färg. Men framför allt är det stort att klä sig i landslagets färger. Man får tävla för att representera sin nation och den stolta känslan kan överskugga allt annat, säger hon.