I en personlig essä i Dagens Nyheter den 14 november 2026 berättar författaren Balsam Karam att Guillermo del Toros film ”Pans labyrint” (2006) blev avgörande för hennes beslut att bli romanförfattare. Filmen, som i år firar 20 år, gestaltar enligt Karam fascistiskt våld på ett sätt som få andra spelfilmer har gjort.
Essän knyter samman filmens skildring av Spanien år 1944 med Karams egen familjehistoria. Hennes far, då sju år gammal, skulle trettio år senare utsättas för tortyr i en fängelsehåla i Basra, en upplevelse som lämnade honom blind på höger öga.
En film om fascism och trolldom
”Pans labyrint” utspelar sig i Spanien efter inbördeskriget, när Francisco Francos regim befäster sin makt. Antifascister lever gömda i skogarna, fattigdomen breder ut sig och det politiska våldet fortsätter. Karam beskriver i Dagens Nyheters essä hur del Toro närmar sig denna period genom fantasyformens ”bakväg”, samtidigt som filmen enligt henne kan vara den spelfilm som mest träffande skildrar fascistiskt våld och tortyr.
Filmens huvudperson är flickan Ofelia, som tillsammans med sin höggravida mor anländer till sin styvfar, fascistkaptenen Vidal, och hans regemente på den spanska landsbygden. Där möter hon en faun som berättar att hon kan vara en bortsprungen prinsessa från ett förlorat kungarike. Berättelsen växlar mellan den brutala verkligheten under Franco-regimen och sagans förtrollade värld.
Personlig erfarenhet av tortyr som läsnyckel
För Karam har filmen en särskild laddning. Faderns erfarenhet av tortyr, med en tänd cigarett som vapen, formar hennes läsning av verket. Hon skriver att hon uppfattar faunen, utmaningarna och sagovärlden som en fantasi, verklig för Ofelia men omöjligt lika verklig som de scener som visar hur Vidal torterar en fången antifascist.
”Den som förstår vad cigaretten kan göra kan inte tro på kungariket, menade jag. Den som tror på kungariket måste inte automatiskt förneka cigaretten, svarade han”, skriver Karam om en ordväxling med sin dåvarande partner om filmens dubbla dödsscen. Enligt Karam gestaltar scenen verklighetens seger över fantasin, medan hennes partner menade att Ofelias återförening med kungariket inte hindras av hennes mänskliga död.
Från filmupplevelse till romankonst
Karam beskriver hur filmen efter en lång torka gav henne skrivlusten tillbaka. Filmens litterära egenskaper, med en inledande scen som upprepas oförändrad i slutet, påminde henne enligt essän om hur litterära verk omtar ord och meningar. Även hur filmen inkorporerar sagan och boken som fysiska ting bidrog till detta intryck.
Frågan om hur pålitlig Ofelia är som berättare löper som en röd tråd genom Karams läsning. Enbart Ofelia ser faunen, och boken med hennes uppdrag innehåller till en början bara tomma blad som fylls med innehåll först när hon betraktar dem, som om hon själv skriver fram berättelsen.
Reflektionerna över filmens balans mellan verklighetstroget våld och saga ledde enligt Karam fram till ett avgörande: hon gav sig snart på att skriva en text om en kvinna som torteras i en fängelsehåla och därefter reser mot ett svart hål. Den texten blev början på ett författarskap som i dag etablerat.
Varför en film kan forma ett författarskap
Vad handlar Balsam Karams essä i Dagens Nyheter om?
Essän handlar om hur Guillermo del Toros ”Pans labyrint” väckte Balsam Karams skrivlust och blev det främsta skälet till att hon blev romanförfattare. Hon kopplar filmens skildring av fascistiskt våld till sin egen fars erfarenhet av tortyr i Basra.
Varför anser Karam att Pans labyrint är en särskilt viktig film?
Karam menar att filmen, trots att den utger sig för att vara fantasy, kan vara den spelfilm som mest träffande gestaltar fascistiskt våld och tortyr. Hon betonar dess litterära egenskaper och balansen mellan verklighetstroget våld och saga.
Hur läser Karam filmens sagovärld?
Karam läser faunen, utmaningarna och kungariket som en fantasi, helt verklig för Ofelia men underordnad filmens verkliga våldsscener. Hennes dåvarande partner höll delvis en motsatt läsning, där dödsscenen inte hindrar Ofelias återförening med kungariket.