En biograf i Haag hyrde in hypnotisören Victor Kraemer för att radera minnet av Christopher Nolans Interstellar hos trettio filmälskare, i samband med en visning den 9 november. Arrangemanget blev framför allt ett lyckat marknadsföringsjippo, medan tanken på att konstgjort sudda ut kulturupplevelser väcker frågor om vad egentligen gör en film minnesvärd.
Konceptet byggde på den vanliga drömmen att få uppleva en favoritfilm på nytt, med samma förvåning som första gången. Enligt biografägarna var syftet att undersöka om hypnos kan ge nya filmupplevelser, skriver Dagens Nyheter. På biografens hemsida framhöll arrangörerna att de inte ansvarar för resultaten, effekterna eller andra konsekvenser av hypnosen, vilket i sig bidrog till att skapa offentlighet kring evenemanget. Dread Central har också rapporterat om försöket och beskriver hur deltagarna fick olika utfall av hypnosen.
Arrangemanget i Haag följdes av intervjuer
Före visningen den 9 november hade de trettio deltagarna en hypnossession online med Kraemer. På plats i salongen, precis innan ljuset släcktes, hypnotiserades de igen.
Lât min röst guida er. Ni har nu glömt allt ni vet om den här filmen, sade Kraemer till den blundande publiken, enligt Dagens Nyheters referat.
Efter 169 minuter med Interstellar intervjuades deltagarna av biografens personal. Svaren på frågan om de glömt filmen varierade mellan ja, lite och nej. Framför allt uppgav deltagarna att det var njutbart att få se Nolans rymdepos på stor duk, oavsett om hypnosen haft någon effekt. Arrangemanget beskrivs därför som ett underhållande PR-trick snarare än en vetenskaplig metod för att skapa nya filmupplevelser.
Varför klassiska filmer återkommer på bioduken
Parallellt med experimentet i Haag pågår en bredare utveckling där både filmfestivaler och biografer i allt högre grad visar äldre filmer på nytt. Det handlar om nypremiärer och så kallade re-runs av titlar som redan har en publik, liksom om introduktioner av klassiker för nya generationer.
Stockholms internationella filmfestival utnyttjar tillfället att uppmärksamma filmskapare när priser delas ut. I år tilldelas Lena Olin pris Stockholm lifetime achievement award, och i samband med prisutdelningen visas Varats olidliga lätthet från 1988. Även John Turturro hyllas under årets upplaga med Stockholm achievement award. Han gästar Stockholm med filmen The only living pickpocket in New York, och utmärkelsen blir samtidigt ett tillfälle att belysa hans bidrag till filmhistorien, inte minst i relation till bröderna Coens produktion.
Nypremiärer stärker biografernas roll som kulturinstitutioner
För biografbranschen fyller visningar av klassiker flera funktioner. De ger intäkter i en period då biobesöket konkurrerar med streamingtjänster, och de gör biografen till en plats där filmhistorien förmedlas snarare än bara distribueras. Nypremiärer av titlar som Interstellar, som ursprungligen haft premiär 2014, samlar publik som annars kan förbli hemma.
Samtidigt understryker episoderna i Haag och Stockholm den sociala dimensionen av biobesöket. Upplevelsen av en film förstärks ofta när den delas med andra i en salong, något som varken streamingtjänster eller sociala medier kan erbjuda i samma utsträckning. Det ger biografen en roll som kulturinstitution, med ett kurerat urval snarare än ett oändligt utbud.
Kan hypnos skapa en ny filmupplevelse?
Frågan experimentet i Haag ville besvara är om hypnos kan göra det möjligt att uppleva en redan sedd film som ny. Resultatet pekar mot att det inte fungerar som metod. Försöket kan snarare beskrivas som en marknadsföringsaktivitet, med hypnosen som gimmick för att sälja biljetter. Att biografen samtidigt tog avstånd från ansvar för hypnosens utfall visar att arrangörerna själva inte räknade med några garanterade effekter.
Frågan är också relevant i en tid då filmer som sätter djupa spår hos publiken allt oftare konkurrerar med innehåll som produceras för snabb konsumtion. När filmhistorien växer framåt blir det kurerade urvalet av klassiker ett sätt att visa var mediet kommer ifrån och vart det är på väg. Det krävs ingen hypnos för att återuppleva en films storhet, konstaterar Dagens Nyheters krönikör; känslan finns kvar oavsett tidens gång.
Vanliga frågor
Vad hände vid biografen i Haag?
En biograf i Haag hyrde in hypnotisören Victor Kraemer för att radera minnet av Interstellar hos trettio filmälskare, i samband med en visning den 9 november. Efteråt uppgav deltagarna spretande resultat; de flesta hade inte glömt filmen.
Blev hypnosen lyckad?
Enligt deltagarnas egna svar efter visningen var effekten i bästa fall begränsad. Arrangemanget beskrivs som ett PR-trick snarare än en fungerande metod för att skapa nya filmupplevelser.
Vilka filmer visas på nytt?
Både filmfestivaler och biografer visar allt fler klassiker igen, bland annat genom nypremiärer och re-runs. Under Stockholms internationella filmfestival i år visas bland annat Lena Olins Varats olidliga lätthet från 1988 i samband med att hon tar emot Stockholm lifetime achievement award.
Varför är visningar av klassiker viktiga?
De ger biograferna intäkter och gör dem till kulturinstitutioner som förmedlar filmhistorien. De erbjuder också en gemensam upplevelse som streamingtjänster inte kan erbjuda i samma utsträckning.