Rysk mobilisering efter valet: en analys av Kremls strategi
Det pågående parlamentsvalet i Ryssland har ett förutsägbart utfall, men en outtalad fråga dominerar: kommer myndigheterna att inkalla nytt manskap till kriget i Ukraina efter valet? Den ryske presidenten Vladimir Putin har hittills undvikit att ge tydliga besked, med hänvisning till att en mobilisering inte är aktuell.
Vad ligger bakom Putins försiktighet?
Den senaste partiella mobiliseringen, som omfattade upp till 300 000 personer, genomfördes i september 2022. Beslutet möttes av omfattande bestörtning i Ryssland, då många medborgare vid den tidpunkten fortfarande trodde på Kremls beskrivning av kriget som en ”speciell militär operation”. Mobiliseringen tydliggjorde för en bredare allmänhet att konflikten innebar verkliga förluster, även bland ryska medborgare.
Efter beskedet flydde omkring en kvarts miljon ryssar, främst yngre män, landet. Sedan dess har krigföringen fortsatt med betydande förluster. Internationella bedömningar uppskattar att mellan 250 000 och 350 000 ryska soldater har dödats, medan antalet skadade är väsentligt högre.
Hur ser det militära behovet ut?
Rekryteringsbehovet uppskattas till cirka 30 000 nya soldater per månad, enligt uppgifter från flera källor. Samtidigt har fängelsepopulationen minskat kraftigt efter att den privata militära gruppen Wagner rekryterade fångar mot löfte om benådning. Många av dessa användes i frontlinjen och en stor del stupade.
Ukrainas militära säkerhetstjänst har hävdat att ryska generaler överväger att kalla in upp till 800 000 soldater under det kommande året. Putin har dock förnekat att en mobilisering är planerad och beskrivit uppgifterna som en västlig desinformationskampanj.
Vilka signaler har Putin gett?
Vid ett ekonomiskt forum i Vladivostok i början av september sade Putin att det för närvarande inte finns något scenario som kräver en mobilisering. I ett tal i onsdags betonade han att valet ska bli ”ett kollektivt svar till dem som försöker försvaga Ryssland och beröva landet dess suveränitet”.
Spekulationerna om en ny mobilisering har intensifierats efter att Putin i samtal med Jared Kushner och Steve Witkoff, särskilda sändebud från USA:s president Donald Trump, avvisat kompromisslösningar. De ryska villkoren för en fredsuppgörelse har skärpts och omfattar nu även ockuperade områden i regionerna Sumy och Charkiv, utöver Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson.
Hur ser den ryska hållningen ut?
Putin har vid flera tillfällen uttryckt att ”hela Ukraina är vårt”, vilket indikerar att erövringen av Donbass endast är en etapp i en större strategi. Utrikesminister Sergej Lavrov har förklarat att Ukraina ska förvandlas till en buffertzon mot väst och att Moskva inte accepterar att den nuvarande ukrainska regimen sitter kvar vid makten.
Lavrov har också varnat för att en konflikt med Europa skulle bli ”mycket kortvarig”, medan Nikolaj Patrusjev, före detta FSB-chef, nyligen hotade Polen med att Warszawa ”kommer att upphöra att existera inom två eller tre dagar” vid en militär konfrontation. Dessa uttalanden ligger i linje med tidigare hot om kärnvapenanfall mot Ukraina och Europa.
Vad innebär detta för den framtida utvecklingen?
Den ryska ledningens retorik och militära behov tyder på att en ny mobilisering inte kan uteslutas efter valet. Samtidigt är det osäkert hur en sådan åtgärd skulle tas emot av den ryska allmänheten, med tanke på de tidigare reaktionerna. Den internationella situationen, inklusive USA:s hållning, spelar en avgörande roll för hur konflikten utvecklas framöver.